Vad händer nu?

I lite mer än en månad har vi ju som ni säkert sett kört en insamling till boken. Målet var medvetet satt högt, utan att vi kände att vi var tvungna att nå det för att gå vidare. Vi är klart nöjda med resultatet, som kommer ge oss möjlighet att en tid framöver fokusera enbart på att skriva och få en bra struktur på boken. Känner man att man ville bidra via insamlingen men inte hann, så kommer ett Swish-nummer upp här inom en kort tid. Som med allt annat så är tyvärr tid pengar, och ju mer av den varan vi har, desto snabbare kan vi få ihop en färdig produkt. Men oavsett vad så är boken absolut levande, och får ta den tid den tar. Vi har höga ambitioner, och tror att ni har höga krav på oss!
Ett förlag har hört av sig och visat intresse för att ge ut boken, något som känns väldigt roligt, speciellt eftersom de inte fått se något mer än presentationstexten på Indiegogo och det vi skrivit här. Att någon tror på projektet redan i detta stadiet ser vi som ett gott betyg, precis som vi ser alla förhandsbeställningar och bidrag som ett tecken på att det vi tänkt producera är efterfrågat.
Redan innan insamlingen startade så satte vi upp lite ramar kring boken, som nämnts tidigare. Kontinuerligt fyller vi varje år med intressanta händelser, personer och grupperingar för att sedan avgränsa oss till en överskådlig mängd att ha med i den färdiga boken. Som det ser ut nu så fortsätter den processen med att bestämma i alla fall de viktigaste pusselbitarna och samla ihop den information om dem som vi redan sitter på, och se om det är något som saknas.
Vi kommer nu direkt att skriva ett eller kanske flera inledande kapitel så att andra får något att titta på, och sen hoppas vi snart ha en deal med ett förlag och en väg utstakad till en färdig bok, redo våren 2018.

Två dagar kvar

Nu är det två dagar kvar på vår Indiegogo-kampanj var du har chansen att säkerställa din chans att vara bland de första som får boken när den kommer 2018.

Med att stötta så ger du även oss chansen att i lugn och ro sammanställa all information som vi samlat på oss över åren.

Man kan nå oss på info@rasideologiskamiljon.se om man har några frågor eller tips.

Annars in och stötta:
https://www.indiegogo.com/projects/en-bok-om-den-rasideologiska-miljon-efter-ar-2000

 

Rasideologiska miljön – begreppet

Vi har valt att använda arbetsnamnet “Rasideologiska miljön” på vår bok och jag tänkte utveckla lite vad vi menar med den rasideologiska miljön. Det förekommer många olika beteckningar och beskrivningar av den miljön de själva kallar för den “nationella rörelsen”. Oftast är grupperna och partierna i den miljön väldigt motvilliga till att epitet sätts på dem och föredrar kort och gott att bli kallade “nationalister”. Samtidigt är deras motståndare väldigt villiga att kalla dem för antingen nazister eller rasister vilket inte är riktigt sant i alla sammanhang. Högerextrem och högerradikal kan man också läsa lite här och var, men en rörelse som blandar så friskt från alla politiska spektrum och med så stor spridning ideologiskt inom rörelsen är inte alltid höger på den ekonomiska skalan som oftast används i politiska diskussioner. Däremot stämmer det in oftast väl om man med höger syftar på en konservativ och auktoritär rörelse. Vitmaktmiljön användes mer frekvent på 1990-talet, och syftar då på en rörelse som var starkt inspirerad av den amerikanska rasideologiska rörelsen som vi fortfarande kan se spår av i Sverige idag.

Det som håller grupperna samman är deras ideologi om hur raser och etnicitet har betydelse för deras politik. Alla delar av miljön har sin egen politik och spridda åsikter som skiljer sig men deras syn på etnicitet förenar. Medan miljön delas av konservativa katoliker och asatroende nationalsocialister och aktivister som enbart kallar sig nationalister så är de eniga om att blod, hudfärg och etnicitet är det viktigaste att bygga sin politik på. Inte nödvändigtvis att deras blod eller etnicitet är bättre än andras, men att folk åtminstone ska separeras och urvattning av det essentiella genom blandning måste undvikas. Svenskarnas parti gick på val till att DNA-testa människor för utröna om de får vara medborgare. Nordisk Ungdom pratar om identitet kopplat till etnicitet och kultur. Nordiska motståndsrörelsen vill skapa ett statligt institut som genom genetiska profileringar ska rasbedöma samtliga människor som invandrat. Olika ord och olika nivå på hur långt man vill sträcka sig, men grundkonceptet är det samma. Vart folk för sig.

Skiftet från att endast tala om “nordiska” folkslag som värda något har på senare år underlättat när det kommer till samarbeten med rasideologiska grupperingar i länder som traditionellt inte fått ingå i den gemenskap som nordeuropeiska nynazister tidigare hade. Runt om i Europa finns det flera exempel på hur samarbeten gått om intet när gamla nationskonflikter kommit upp till ytan. Ett mer humoristiskt exempel på det är när det tyska vitmakt Landser vägrade slutföra en konsert för att ett band från Polen var bokade till samma kväll. Tidigare var det inte heller ovanligt att man internt såg ner på utländska grupper men ändå bjöd in dem till möten. Alla skulle med, på ett eller annat sätt.

Redan under andra världskriget satte Himmlers SS upp frivilligdivisioner från alla ockuperade länder i Europa, oavsett om de var germaner eller inte. En bosnisk muslim fungerade ju lika bra som kanonmat som en tysk när tiderna blev desperata. Så varför skulle den moderna rörelsen vara annorlunda? Hyllandet av den egna nationen och viljan att hålla den ren har på sina håll rört sig mot en tanke om snarare ett rent Europa. Och för att nå dit krävs samarbete över nationsgränser. Därför har man många gånger slagit knut på sig själva för att rättfärdiga olika konstellationer och internationella sammanslutningar. Nordiska Motståndsrörelsen har täta kontakter med Ryska Imperiella rörelsen och ser inga problem i det, sin nationalsocialistiska ideologi till trots. Nordisk Ungdom har under flera år knutit kontakter med polska nationalister och pekar i det på den gemensamma värdekonservatism som finns hos dem, snarare än att prata ras eller folk, även om det är det som det kokar ner till när man lyfter på locket. Och fler exempel finns. Därför väljer vi begreppet rasideologisk för att beskriva miljön. För även om mycket skiljer sig mellan två grupper i miljön, så är grunden hos dem och deras internationella vänner den samma. Synen på det etniska som överordnat allt annat.

Stötta boken och förbeställ ett exemplar här: https://www.indiegogo.com/projects/en-bok-om-den-rasideologiska-miljon-efter-ar-2000/

Välkomna att följa arbetet

Vi planerar att skriva en bok om den rasideologiska miljön i Sverige på 2000-talet! Delvis för att vi vill göra det för vår egen skull, men också för att vi tror det finns ett behov av en bok som beskriver hela den miljön, från uttalade nynazister till identitärer och tredje positionen-fascister. 2015 kom den hittills enda boken som behandlar (delar av) den rörelsen under den tidsperioden, skriven av Helené Lööw. Det är en fortsättning på hennes två tidigare böcker, och precis som dem är det en mycket bra redogörelse för ämnet, med tydlig historisk bakgrund och förklaring av vad som legat bakom mycket av vad som tog fart kring år 2000. Men den saknar flera bitar, eftersom den endast går igenom den linje som kan dras från den ursprungliga svenska nazismen på 1930-talet. Därför saknas flera viktiga pusselbitar för den som vill förstå helheten kring det vi valt att benämna som den rasideologiska miljön. Det är grupper som Nationaldemokraterna, Fria Nationalister och Nordisk Ungdom, som alla tre på sitt sätt satt en prägel på det som också kan kallas den högerextrema rörelsen under 2000-talet.

För att förstå varför Nationalsocialistisk front valde att ombilda sig till Svenskarnas parti måste man förstå vilken riktning hela rörelsen tog efter Nationaldemokraternas kollaps i interna stridigheter, och för att förstå varför Svenska Motståndsrörelsen idag är den enda kvarvarande renodlat nazistiska organisationen i Sverige måste man gå djupare in på hur de utvecklats både i symbios och direkt konflikt med flera andra grupperingar i miljön de senaste 10-15 åren. Utan att dissekera vilken inverkan Nordisk Ungdom hade genom sina aktioner och metapolitiska strategier, tillsammans med aktivistgrupperna och forumet kring Nordiska Förbundet, så blir helhetsbilden grumlig. Alla olika grupperingar har samverkat, inspirerats och stulit av varandra, och även om de inte alltid velat kännas vid varandra eller undvikit att samarbeta, så är det svårt att isolera någon om man vill göra en heltäckande sammanfattning och analys av vad vi ser idag.

Även om vi inte har de akademiska meriter som en del andra har i ämnet, så besitter vi en djup kunskap inom det. Det är en praktiskt kunskap, som inskaffats genom flera års närstudier av forum, interna diskussioner och offentliga samtal, från högsta ledningsnivå ner till nybakade aktivister. Med den och er hjälp ska vi se till att skriva vad vi hoppas kan bli en bra guide och sammanfattning av en bit av vår nutidshistoria som skrämmer och fascinerar. Och på denna bloggen kommer ni kunna följa processen. Mycket nöje!